Under World Usability Day ville vi belysa människors arbetsdag! Därför besökte vi Göteborgs Symfoniker för att träffa bildproducenten Måns Pär. Vi ville se hur en arbetsdag ser ut och hur tekniken hjälper, eller kanske stjälper vardagliga rutiner.
På väg in möts vi av ett digitalt gästregistreringssystem som inte fungerar. Här har receptionen valt att gå tillbaka till papper och penna eftersom systemet man hade tidigare helt enkelt var för svårt att använda. Väl inskrivna möts vi av Måns Pär som tar oss med till kontrollrummet där vi under en timme får bekanta oss med honom och hans arbetssituation i konserthusets kontrollrum.
Tack vare att tekniken för videoproduktion har blivit billigare har också GSO haft möjlighet att satsa på att själva producera sina konsertfilmer. Det är Måns Pär och hans gäng i kontrollrummet som ser till att det händer. Arbetsgruppen har sen 2012 genom trial och error skapat ett arbetssätt som gör det så tidseffektivt som möjligt att filma och producera konsertfilmer med hög kvalité.
Måns Pär tycker jobbet är som roligast när teamet väljer bra bilder och lyckas med snygga övergångar som är i synk med musiken. Han utmanas av kännedomen av allt som kan gå fel rent tekniskt och blir otroligt peppad när han får det att funka. Måns Pär jobbar helst och bäst adhoc och med mycket improvisation. Det kortar ner förberedelsetiden och det är roligare att jobba på detta sätt. Han ser stora fördelar med att produktionsteamet i Göteborg arbetar tätt ihop med orkestern. Stämningen i orkestern för kvällen speglar av sig i resultatet av produktionen.
När Måns Pär visar oss runt i kontrollrummet är det uppenbart att det inte nödvändigtvis är den nyaste tekniken som funkar bäst. Teamet har bland annat ägnat en hel del tid på att hitta en kontrollpanel med en stor joystick. Främsta kriteriet har varit att knapparna är tillräckligt stora för att de ska kunna sätta frystejp på som beskriver vad kameran kommer zooma in på. Nyare kontrollpaneler har alldeles för små knappar för det. Inför varje ny konsert byter knapparna funktion så då är det bara att riva bort tejpen och börja om.
Göteborgs symfoniker har som ett av sina främsta syften att göra den musik som framförs tillgänglig för så många som möjligt. Med GSO Play når man ända bort till Gustavo Dudamels hemland Venezuela, och många gånger är över hälften av tittarna online från andra länder än Sverige.
Många konserter spelas bara två gånger och kan som mest nå 2800 åhörare på plats i Konserthuset. På GSO play visas en genomsnittskonsert ungefär 4000 gånger. Ett nytt grepp för att göra konserter ännu mer tillgängliga för medborgarna är ett samarbete med det kommunala bostadsbolaget Framtiden. I nästa vecka när Weeping Willows ska ha konsert med Göteborgssymfoniker kommer vissa hyreslägenheter i Göteborg med fiber indraget kunna se konserten live gratis.
Detta är alltså ytterligare ett exempel på hur tekniken gör kulturen mer lättillgänglig för en ny och större publik. Förutom att i större utsträckning sprida musiken till allmänheten bidrar GSO Play även till att bygga varumärket och locka nya talanger till GSO.
Måns Per och hans team i kontrollrummet har vågat, och haft möjligheten att testa sig fram till en lösning som fungerar. Något som visar på hur viktigt det är att hela tiden jobba med kontinuerliga förbättringar. Hur kan ni i er organisation arbeta mer med att kontinuerligt testa er fram till den bästa lösningen? Kanske är det så att ny teknik inte heller är bästa lösningen för er?